Igår såg vi den. Rosenmåsen. Pappa fick ett livskryss. Ja det fick väl jag också. Jag tänkte att det var lika bra att se den om jag råkar bli fågelskådare nån gång. Då skulle jag ju bli arg på mig själv om jag hade missat den. För tillfället tycker jag att det är roligare att vara fågelskådarskådare än fågelskådare. Alltså att skåda fågelskådarna. De står så fint på rad med sina tuber och kikare!

Julafton i bilder:

Julbordet

 

I väntan på kalle när de vuxna är tråkiga och äter långsamt är det tur att man kan underhålla sig själv. Moster får dock lite ångest av att tvååringen är snabbare på iphones än hon själv.

Världens mysigaste bebis! Och världens mest använda rudolf-horn. Synd att de inte matchar min nya overall (se sista bilden).

 

Mamma gav Wordfeud IRL till oss i julklapp. Tidigare känt som Alfapet. Viltgåssemin fick inte godkänt. Det fick däremot nix.

 

Min nya overall! Mycket nöjd. :)

God fortsättning då!

Just det. God jul också. Kul med jul!

(The winning look. Tack vare rudolfhornen vann jag pris för bästa utklädnad på julfesten. Ja nu var kanske domarna mutbara och handledaren målinriktad. Stjärngossen i bakgrunden vann inte. Men med tanke på ljudnivån vid hans bord verkade det inte gå någon nöd på honom.)

Det hade varit enklare med julen om man bara åt sockret och smöret rent istället för att tillaga det i olika former. Och så kanske lite grädde i snapsglaset också?

Jag har gjort julgodis. Ischoklad. Ischoklad med mintsmak. Ischoklad med apelsinsmak. Ischoklad med kardemummasmak. Och hallontryffel. Det var bara mina godisar. Sen har morsan, gräddfil och fikon också gjort godisar. Det är inte så att man hinner bli sugen mellan måltiderna direkt. Här äts det i ett. Jimpan gjorde Gisis mintkyssar också. Så nu står de på pianot som de ska. Så att man kan ta en om man mot förmodan skulle råka vara lite mindre mätt mellan någon måltid.

(Ja det råkade tappas lite sill. Sånt som händer.)

Jag har invigt min nya minimuffinsform också. Med att göra saffransmuffins. Ringde till mamma och frågade om vi hade saffran hemma. Hon sa nej. Så då ringde jag pappa och bad honom köpa två paket (ifall andan skulle falla på och vi ville göra nåt annat med saffran). När jag sen letade efter kryddnejlikor i kryddlådan hittade jag fyra paket saffran. Alla hade passerat bäst före datum. Idag hittade morsan ytterligare ett paket. Vi hade alltså sju paket saffran. Använde ju iaf ett. Som var bäst före 2007. Men provade en muffin idag och saffranet var absolut bra efter 2007 också!

 

Jag hittade inga kryddnejlikor. Letade i kryddlådan och i plastlådan med kryddor på påse. Flera gånger letade jag igenom alla ställen där kryddor kan tänkas vara. Mamma letade också men eftersom jag sa att jag hade letat i plastburken letade hon inte där. Så vi köpte en påse kryddnejlikor. Sen hittade jag tre påsar. I plastlådan. Better safe than sorry. Det ska väl nejlikas i en apelsin imorrn kan jag tänka. Bara att go wild. Med nejlikor alltså.

 

Det var vitt när vi kom. Nu har allt regnat bort. Trist. Men vet ni!? Googla "let it snow"! Gört! :D

 

Nä men det var väl det jag skulle skriva. Hej.

Allt är trasigt. Mina skor, mina jeans, min jacka. Mina hårtoppar!! Kluvna är dom i alla fall.

Kaputt.

Jag har ju accepterat en utmaning. Att lära mig Tomten. Alla 11 verser. Hm. Fikon har redan deklarerat att hon kan dem igen. Hm. Jag kan tre verser. Bara 11 kvar. Men hur ska jag kunna lära mig dessa rader?

slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort

Eh? Plägar? Slika? Spörjande? Jag fattar nichts. Nada!

Suck.


Ps. Ja. Klockan är mycket. 11 minus 3 är när jag tänker efter inte alls 11. Inte i den logiska matematiken iaf. Man kan ju aldrig veta säkert. Men jag är ganska säker på att det är 8 verser jag har kvar. Sa jag att jag är blivande ingenjör?

Skulle byta till dubbdäck på Maria. Det kändes som att det skulle vara bra när jag slirade hem från stationen. Hur svårt kan det va tänkte jag. Hmpf. Lite småkomplicerat kan man säga. Nu kl. 22.34 står Maria uppochner i hallen med ett dubbdäck på framhjulet och det gamla vanliga på bakhjulet. Inget av dem har luft. Vi har ingen fungerande cykelpump hemma. Jag har oljiga fingrar. På det hela taget ett misslyckat däckbyte skulle man kunna säga. Inte ens två platta dubbdäck har jag på cykeln. Oerhört meckigt med bakhjulet måste jag säga. Kedja och växlar och specialskruvar som kräver specialmejslar. Tur att jag har en bra verktygslåda. (Notera att sista meningen inte var ironisk.) Med mina specialmejslar och nycklar och sånna där andra verktyg som jag inte vet namnet på fick jag loss bakhjulet. Minus växelsladdtjofräsen. Den satt fast. Och jag fattar inte hur jag ska få loss den. Tog till och med fram instruktionsboken. Ja. Instruktionsbok till en cykel. Nej. Det hjälpte inte. Befarar att det inte finns några cykelaffärer som lånar ut sin luft öppna imorrn vid 06.30... Vad tror ni?

Några plus får dagen ändå:

1. Blev bjudna på lunch av chefen idag
2. Fick åka elbil dit! Inte bara åka förresten. Köra!! :D Använde inte bromsen en enda gång. Jo en. När jag såg ett farthinder lite för sent...
3. Träffade en karlskoging på lunchstället. Och som han sa: världen är liten.

Och hörrni. Om ni har slut på julklappsidéer... Köp en ål vettja! Är det någon som önskar sig en ål? (Ingen ironi där heller.)

Tonåringen flyttade ut igår. Tråkigt att inte alla kan bo kvar. Hon var kul den där. Ska försöka få hit henne på Desperate housewiveskvällar. Igår var det bara jag och Annika kvar. Konstigt och tomt. Men idag kom Jusåfin tillbaka! Ordningen är återställd.

Jag: Jag skulle vilja säga att man lär sig av sina misstag men det gör man ju inte.
Fröken E: Nä. Dom borde ändra ordspråket till Man lär sig inte av sina misstag.

Vad nu!? 12 nya mail... Vad har hänt?

 

Nej. Inget hade hänt. De var från ICA, Bokia, DN, Kooperation utan gränser, Lensway, HP, McAfee och Quatar Airways. Man ska inte tro att man är speciell.

 

I måndags gav jag blod. Frågade vilken blodgrupp jag var. 0+ var jag. Fantastiskt tänkte jag och kände mig mycket speciell. Wikipedia säger att jag är oerhört ospeciell. Vanligast i världen faktiskt. Men i Sverige är jag aningens mer eftertraktad. Näst vanligast bara. Men mitt blod kan hjälpa alla. Som inte är negativa. Själv kan jag inte få blod från andra än 0-gruppen... Ska ni inte ta och ge bort ert blod förresten. Kom igen! Det är kul! Och presenter får man!! Sen kan man battla med mig om vem som är mest speciell. Det är en ganska enkel match.

 

Kändisspottade för övrigt Pia Johansson idag. Komikern. Blond.

 

Var i "Storeta" en sväng idag också. De hade gran och julgardiner! Mysigt. Det är livskvalitet att få ligga och läsa böcker för de där små pôjkera.  Läste Petter och hans fyra getter för H. Höll honom i handen och klämde när han skulle rimma, som pappa brukade göra.

 

E: Ludenben var alltid arg, alltid hungrig som en...

H: Valj!

 

Men det var lite klurigt för jag var ju tvungen att släppa handen varje gång jag skulle vända blad. Efter att Petter trallade i sin stuga med sin katt och alla fyra getter igen frågade jag H om jag skulle sjunga för honom. Han nickade. Jag började sjunga. Kom ihåg att jag sjöng för J en gång när han var mindre vilket resulterade i att han började gråta för att jag inte kunde texten. Sånt sätter djupa spår i ett mosterhjärta och jag valde därför att sjunga julsånger för H istället för vaggvisor med hyacinter och annat svårsjunget i texten. Det visade sig att jag inte kunde texten till dem heller. Han började inte gråta men det var nog inte livskvalitet för honom...

 

Jodå. Julfesten blev väl succé kan man nog säga. Om jag vann pris? Jepp. Om jag startade larmet? Jodå. Om jag fick träningsvärk av att spela volleyboll utan boll? Jojjomensan.

Idag höjde de priset på pendlarkorten. Tack SJ. Och god jul till er också.

Jag hittar inte min mobil. Men jag hörde den burra alldeles nyss.

Jag gick igenom min plånbok för att hitta en SL-remsa så att jag inte ska behöva köpa ett SL-kort innan jul. Jag hittade den inte. Däremot hittade jag ett gäng kvitton. Jag har mest köpt öl för mina pengar visade det sig. Och mat från luthagens livs. Det är mitt liv tydligen. Inte särskilt många öl var det heller. Bara dyra. En lose-lose-situation skulle man kunna säga. Får väl erkänna att det fanns nåt kvitto från macke D också...

Idag under effektivt exjobbsskrivande kikade vi lite på dikten Tomten. Kom ihåg att syster Fikon kunde den utantill ett tag. Den är elva verser lång. Var tvungen att få en bekräftelse via sms på att hon verkligen kunde alla elva verserna och råkade sedan svara "challenge - accepted" på att lära mig den utantill till jul. Så nu blir det livat värre hos familjen L på julafton kan jag lova. Ett varannan-vers-battle kanske det blir...

Nu hittade jag den. Mobilen. Inget missat samtal. Inget sms. Antagligen burrade den alltså inte alls. Konstigt. Den drack ju lite julmust igår. Kanske var den som kickade in.

Nu ska jag läsa dikter av Tranströmer. Ja. Det är en sån dag idag.
(Förvirrande med bara ett m. Hur uttalar man det egentligen.)

Dagens bästa beslut!

Nu drar jag nog till Stan ett par dagar. Det är julfest och klarinettspel och annat som ska hinnas med. (Kanske endel skrivande!?)

Jag försöker lära mig att hitta i Stan. Det är svårt. Speciellt när man bara åker under marken. Det är som en långsam teleporter. Kliver på på ett ställe och en stund senare är man på ett annat ungefär likadant ställe utan att veta hur man kom dit. Förvirrande. Imorgon tänkte jag i alla fall hitta till klarinettspelandet. Jag tror att det ska spelas klarinett. Anders Linder ska spela nåt hursomhelst. Eller kanske sjunga.

Jag skulle skriva nåt om dragspel också... Just ja. Att jag inte gillar dragspelsmusik före klockan 8 på morgonen. (Sällan jag gillar dragspelsmusik alls faktiskt.) Av någon anledning ska de ändå sitta där utanför den långsamma teleportern och raskt väcka en till liv vid halv åtta snåret. Härom veckan var det en vänlig själ som satt och spelade harpa. Mycket bättre vakna-till-liv-musik.

Bis später.

Glömde det viktigaste. Kändisspottingstatusen!!!

Torsdag: Fråga Olle-Olle

Fredag: Rolf freakin Lassgård!!!!!

Söndag: Ensam mamma söker-Emma

Förra veckan var på det hela taget en mycket bra kändisspottarvecka. Några fler utropstecken förtjänar han väl!? Alltså Roffe L!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Imorrn åker han. Emil, Emilio, snygg-Emil. Känns inte så verkligt så jag är inte så ledsen. Men igår när vi drog igång björnstammen och sen cyklade till snerikes kändes det ändå som "the end of an era". Men han kommer väl tillbaka. Hur svårt kan det vara att ta sig runt jorden i segelbåt. Det borde väl gå ganska snabbt...?

Då passar väl lite vänner-citat bra?!

Rachel: Mon, honey you’re not dying. I’m just moving out. Y’know, I mean we’re gonna see each other all the time.

Monica: But still, it’s a big change. The end of an era, you might say!

Rachel: Are you okay? You’re not blinking.

Monica: I’m fine! I just, I’m thinking how much it’s an end of an era.

Rachel: Oh, all right. But y’know I gotta say, I don’t, I don’t think six years counts as an era.

Monica: An era is defined as a significant period of time. Now, it was significant to me, maybe it wasn’t significant to you!

Igår vid sju ringde sambo-A och undrade vad jag hade för planer. Jag sa att jag hade tänkt kolla på på spåret. Hon undrade med vem. Jag svarade att jag hade tänkt kolla själv. Samtidigt som jag sa det hörde jag att sådär kan jag ju inte ha det. A undrade om jag inte skulle komma till snerkan och käka istället. Jag sa ja. Tillslut. Allt blir oftast roligare om man säger ja. Jag kom väl dit vid halv åtta åtta nån gång. Åt lite. Drack lite. Gick upp och spelade lite beer pong. Ja. Sen var klockan 23. Gå hem? Näää. Vi stannade kvar. Hängde med snerkingarna och var kvar på deras sexa. Har inte fattat vad det är förut. Bara hört om baklängessexor när man käkar efterrätten först. Nationen stängde och det var bara vi kvar. Drack lite till, åt lite till, spelade lite mer beer pong. Då var klockan... ptjaa... fyra. Sisådär åtta timmar på ett och samma ställe. Det är väl så man gör? Som en arbetsdag. Jag skyller på trevligt sällskap. Och det fantastiska triangeldrama som utspelades några bord bort som underhöll oss de första fyra timmarna.

Så nä. Idag har jag inte gjort många knop. Och dagen började ganska sent. A springer runt och lagar mat. Gazpacho. Med lite chili i. Hon testade att slicka på en kärna för att se om det var starkt. Det var det. Jag tyckte att hon verkade lite känslig och provade jag också. Inga som helst problem. Så jag tuggade lite också. Kändes ingenting. Det visade sig att jag gnagde på en paprikakärna. Inte så häftigt. Provade chilikärnan istället. Jo. Det kändes. Dumt såhär i efterhand kan man tycka.

Jahopp. Ikväll ska vi till snerikes igen. Var skulle vi annars gå? Det är ju ändå lördag. Och beerpongturnering!

Jaha. Då har mina enda jeans gått sönder.

För att de är slitna. Ingenting annat. Typ.