Fenomenet tvättstuga
Igår tvättade jag mellan 7 och 11. Jag tycker allt funkar ganska bra i vår tvättstuga. Man har ju hört skräckexempel. Och läst David Batras "Den som inte tar bort luddet ska dö!". I vår tvättstuga brukar allt vara frid och fröjd. Man låser upp ett litet skåp där tvättstugenyckeln hänger, och har den hela tvättiden. Det fungerar utmärkt.
Det fungerar utmörkt tills någon läser fel på vilken tvättid den har. F har varit med om detta. När han kom ner för att kolla om vår tvätt var torr höll en person på att sätta upp en arg lapp på dörren till tvättstugan. Han var tydligen inte alls glad. Det visade sig att vi hade rätt tvättid. Bara det att det var dagen före egentligen. Oops. Både jag och F var helt inställda på att det var på onsdagen. På schemat stod det klart och tydligt att vår tid var på tisdagen.
Så igår när jag kom ner stod den klassiska blåa ikeapåsen utanför dörren fylld med någon annans tvätt. Jag tänkte att det var värst vad han som ska tvätta efter är ute i god tid. Jag gick in och började fixa med min tvätt. Jag låste såklart, det gör jag alltid. Tycker det är lite kusligt och ensamt i källaren. Plötsligt är det som att nån slänger sig på dörren. Jag låser upp och går ut. Hör steg runt hörnet. Säger "Hallå?" och kikar runt hörnet. En man i 30-årsåldern ser ut som han är fly förbannad (vilket antagligen var fallet) och vänder sig om efter att i flygande fläng varit påväg från tvättstugan. Han säger att han faktiskt hade tvättid klockan 10 samtidigt som han står och stampar i golvet, högröd i ansiktet! Jag säger (ganska försiktigt och diplomatiskt, medveten om att jag tagit fel på dagar förut) "Är det inte den 18de idag?". Han säger "Oj... ja då måste jag ha skrivit fel... Jag ber om ursäkt... Jag får skriva upp mig på torsdag." Det förbannade kroppsspråket och högröda anskiktet byts ut mot generade kinder och en blick som väldigt gärna vill så långt bort från tvättstugan som möjligt. My god! Han var helt uppe i varv. Lät som han tänkte slå in dörren. Skönt att det var han som hade fel.
Aaah det är skönt när man har rätt!
Det fungerar utmörkt tills någon läser fel på vilken tvättid den har. F har varit med om detta. När han kom ner för att kolla om vår tvätt var torr höll en person på att sätta upp en arg lapp på dörren till tvättstugan. Han var tydligen inte alls glad. Det visade sig att vi hade rätt tvättid. Bara det att det var dagen före egentligen. Oops. Både jag och F var helt inställda på att det var på onsdagen. På schemat stod det klart och tydligt att vår tid var på tisdagen.
Så igår när jag kom ner stod den klassiska blåa ikeapåsen utanför dörren fylld med någon annans tvätt. Jag tänkte att det var värst vad han som ska tvätta efter är ute i god tid. Jag gick in och började fixa med min tvätt. Jag låste såklart, det gör jag alltid. Tycker det är lite kusligt och ensamt i källaren. Plötsligt är det som att nån slänger sig på dörren. Jag låser upp och går ut. Hör steg runt hörnet. Säger "Hallå?" och kikar runt hörnet. En man i 30-årsåldern ser ut som han är fly förbannad (vilket antagligen var fallet) och vänder sig om efter att i flygande fläng varit påväg från tvättstugan. Han säger att han faktiskt hade tvättid klockan 10 samtidigt som han står och stampar i golvet, högröd i ansiktet! Jag säger (ganska försiktigt och diplomatiskt, medveten om att jag tagit fel på dagar förut) "Är det inte den 18de idag?". Han säger "Oj... ja då måste jag ha skrivit fel... Jag ber om ursäkt... Jag får skriva upp mig på torsdag." Det förbannade kroppsspråket och högröda anskiktet byts ut mot generade kinder och en blick som väldigt gärna vill så långt bort från tvättstugan som möjligt. My god! Han var helt uppe i varv. Lät som han tänkte slå in dörren. Skönt att det var han som hade fel.
Aaah det är skönt när man har rätt!
Kommentarer
Trackback
