Hej bloggen...

Jag är i Innsbruck nu. Det ligger i Österrike. Eller Österreich som de säger här. Nu sitter jag på mitt lilla rum i mitt lilla dorm på det lilla Pensionatet Glockenhaus. Jag är helt själv. Känner mig ensammast i världen faktiskt. Internet har jag inte heller, så jag planerar att lägga upp det här imorrn. När jag äter frukost på McDonald’s. Det är första positiva grejen med det här stället. På alla McDonald’s (jag har varit på två) (Ja, jag har varit på två McDonald’s på en dag!) får man gratis gå in på deras nätverk och surfa. Tyvärr finns inga vägguttag så jag kan bara surfa så länge jag har batteri (2 timmar tydligen). Jo tack, resan gick bra! Fick skjuts av A till Arlanda. J & H var med. Det var sorgligt att säga hej då. Sa ”jag kommer att sakna dig” till J, han sa ” jag kommer sakna dig osså”. Så snart jag har nånstans att bo där det finns Internet kommer jag videoringa typ alla jag känner!

Första dåliga grejen med det här stället är att Y och Z har bytt plats på deras tangentbord. Mystiskt. Sen ligger @ nån annan stans. Trycker man Alt Gr + 2 får man en upphöjd tvåa. Det var lite oväntat. Jag skulle nog hellre ha en upphöjd tvåa än till exempel ¤. Har ägnat mycket tid åt att leta efter upphöjningsknappen i Word. @ borde ju förresten ligga på samma knapp som A! Eller!? Crazy QWERTY-people. Tänk om jag fått utforma tangentbordet istället… Det skulle iofs sett ut ungefär så här: http://static.funnyjunk.com/pictures/keyboard_for_blondes_big.jpg

Tillbaka till själva flygresan. Jag flög med Niki. Kändes lite som ett låtsas-flygbolag. Flygvärdinnorna hade ill-rosa möss-kepsar på sig och loggan var en mygga. Denna tecknade mygga var även den som gick igenom säkerheten… På tyska då förstås. Förresten hade jag 5 kg övervikt. Fick egentligen bara ta med 20 kg. Det vägde väskan också, innan jag packade i det där sista nödvändiga. Inchecknings-tjejen verkade mycket tveksam, men jag charmade henne. (Fast egentligen var det nog för att planet var halvfullt.) Köpte en svindyr ramlösa efter säkerhetskontrollen. (Själfallet pep det om mig.) På flyget fick man en gratis macka! Och juice/te. ”Te mit milch, bitte” var de första stakande orden jag sa på tyska. När jag mellanlandade i Wien var jag tvungen att kasta min svindyra ramlösaflaska… Drack fem snabba klunkar innan jag slängde den. Det var coolt att landa i Innsbruck. Är nog ännu coolare när det är ljust. När vi närmade oss stan kollade jag upp på sidan. Där var en alp! På andra sidan också. Och så kändes det som att vi skulle landa på något av hustaken för att landningsbanan var så nära staden. Eller den var nog i staden faktiskt. Nog för nu!