Japp då var man igång! Nu är det effektivitet och snabba puckar som gäller. Tjoff poff. Hinner knappt duscha. Så vi får se hur det går med bloggandet men jag ska försöka. Läggdags borde egentligen vara vid 22...

Det är sjukt mycket folk på centralen klockan halv nio en måndagsmorgon. Men jag vänjer mig nog. Fick sittplats på tåget både till och från Stan iaf. Det var skönt.

Det var en intensiv helg. När halva helgen hade gått somnade jag klockan 17 med 39 graders feber och sov till klockan 06.57 i morse. Det känns skönt när saker får sina förklaringar. Som att jag antagligen var på väg att bli sjuk förra veckan när jag inte hade energi att göra nåt alls egentligen och kände mig allmänt sur. Sen rusade jag omkring från torsdag morgon utan paus fram till lördag klockan fem då jag slocknade i soffan framför Fyra nyanser av brunt. Och då tänkte kroppen: Äntligen kan jag tala om att jag är sjuk! Och så gjorde den det.

(Egentligen är det här från D'dorf när jag är hos Maria och spelar MarioCart på Wii. Jag är koncentrerad och vill inte komma sist igen. Då ser jag sån där ut. Tydligen. Visst verkar jag tycka att det är roligt!?)

Men nu är det waaay past bedtime! Klockan är ju redan kvart över tio!! God natt.