• att på tåget somna in till Jack Johnson
• att på tåget vakna till liv till Dirty Dancing-soundtracket
• inte att sätta i linserna på en tågtoalett
• inte att låta teet dra i 27 minuter efter eftermiddagsrasten

Så nu har den till allas stora lycka (NOT!) hittat ett femte hem. Om man räknar med Pinnens uppväxt i skogen. Jag hade planer på att låta den få sin sista färd som wanna-be flotte nerför Fyrisån men det har inte blivit av än. Pinnens äventyr började en blöt aprilnatt 2008. Jag och snygg-Emil var nästan hemma när vi hittade den vackra skapelsen vid busskuren i floggan. Sen tog vi upp den till korridoren, utan hjälp av hissen eftersom den var för lång men med hjälp av några av mina nollor som vi hittade vid hus fem nånting. Vi backade in Pinnen i grannkorridoren för att komma in till vår korridor och la den utanför hår-Emils rum. Sen hade vi slumberparty i korridoren. Det var tider det. Efter det har Pinnen haft ytterligare tre hem. Men nu känns det lite som att Pinn-kapitlet är avslutat och att vi ska gå vidare... Men oj, så Pinnen har berikat våra liv!

Our beloved Pinne. I sitt esse!